3. Relationen till andra barn
3a. Iakttar aktivt andra barn.
3b. Parallellek.
3c. Tar kontakt med hjälp av en pedagog.
3d. Tar självständigt kontakt.
3e. Tar självständig kontakt verbalt.
3f. Kan aktivt delta i ”rollek” - förutsätter talspråk.
3g. Kan lösa ”konflikter” med hjälp av en pedagog.
3h. Kan lösa ”konflikter” själv.
- Vad har hänt?
- Fred tog min sten i från mig
- Hur ska vi gör nu då?
Tycker olika
I vardagen på förskolan uppstår det meningsskiljaktigheter och konflikter mellan barnen. Med konflikter menar vi när barnen som deltar i ett socialt sammanhang har olika viljor och inte kan komma överens. Konflikterna kan uppstå i alla situationer på förskolan. Vid rutinsituationer kan det bli konflikter om vem som går först, får hjälp först eller får uppmärksamhet av de vuxna. I barnens lek kan det handla vem som ska bestämma, vilka saker man har tillgång till och vilka som ska vara med.
I dessa situationer är det pedagogernas ansvar att hjälpa barnen att hitta en lösning. I läroplanen för förskolan står det att arbetslaget ska “ stimulera barnens samspel samt hjälp och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.” Lpfö 18
Pedagogen behöver ha en god relation till varje barn för att hitta strategier för hur varje barn ska stöttas och utmanas. Detta är en fingertoppskänsla som tar tid att arbeta fram. I praktiken innebär det att kunna avväga när pedagogen ska gå in och stötta i en konflikt och hur det ska gå till. Vidare måste arbetslaget ha diskuterat ihop sig för att bemöta barnen med kontinuitet och medvetenhet.
3 g: Lösa konflikter med hjälp av en pedagog
Detta är det sjunde steget i område 3 relation till andra barn.
Man kan vara två mammor i leken
Barnen Henning och Livia leker familj. Henning är mamma och Livia är storasyster. Leken har pågått en stund i hemvrån när Maxine kommer och frågar om hon får vara med. Både Henning och Livia bjuder in henne i leken. Maxine iakttar aktivt en stund på de lekande kamraterna och säger sedan att hon också vill vara mamma. Henning tittar allvarligt på henne och säger att det gå inte för det finns redan en mamma i leken. Maxine står på sig och säger att hon visst ska vara mamma.
Barnen blir osams och Livia säger att Maxine inte får vara med. Pedagogen Karin har hört barnens samtal och frågar vad det är som händer. I tur och ordning berättar barnen om sin upplevelse i situationen. Karin frågar barnen om hur vi ska göra nu. Först är barnen tysta och tittar på varandra. Livia säger att det går inte att leka då och Maxine tittar på Henning och säger ” Du ska vara med mig” Karin säger att ni ville ju leka alla tre. Kan vi göra på ett annat sätt. Henning som vill leka med båda kamraterna säger ”Vi kan ju ha två mammor” Karin fångar upp förslaget snabbt och säger. Vilken bra idé! Kan vi göra så? Barnen tittar på varandra börjar le och leken kör igång igen.
Att lösa en konflikt med hjälp av en pedagog innebär att barnen tillsammans med pedagogen ska hitta en lösning på situationen. I exemplet ovan ställer Karin öppna frågor så att barnen kan ge förslag och hon uppmuntrar dem att försöka.
Jag hade den först! Men jag såg den först!
På förskolan Lokatten är alla barn ute och leker i skogen. Barnen Mira och Uros har samlat en hög med pinnar och de leker att de har en eld och grillar korv. Efter en stund blir de osams om en pinne som båda vill ha. De blir högljudda och börjar gråta samtidigt som båda krampaktigt håller fast i pinnen. Mira skriker ”Jag hade den först, jag hade den först” och Uros svarar upp i samma ton ” Jag såg den först, jag såg den först!”
Pedagogen Sami som är i närheten har sett den pågående konflikten och går fram till barnen. Han berättar att han har sett vad som har hänt och frågar barnen hur de ska göra nu när båda vill ha samma pinne. Mira tittar argt på Sami och säger ” vi kan ju dela den mitt itu men det vill jag inte” Uros blir nu också väldigt arg och säger att ”ingen får dela den fina pinnen” Barnen är nu mycket upprörda och inte mottagliga för Samis hjälp att lösa konflikten.
Sami ber barnen lägga ner pinnen och så tröstar han barnen. När barnen har lugnat ner sig är det dags att gå tillbaka till förskolan och tillsammans bestämmer de var i skogen pinnen ska vara till nästa gång de kommer till skogen.
Mira har lärt sig strategier för hur en konflikt kan lösas. Hon vet att dela kan vara en bra lösning. I denna situation fungerade inte att dela och hon behövde vuxenhjälp i konflikten. I denna situation var barnen inte delaktiga i att hitta en lösning utan pedagogen tog sitt ansvar över situationen.
Jag ska ha den!
Det är förmiddag på förskolan Rymden och pedagogen Sophie planerar på kontoret. Hon sitter med öppen dörr och lyssnar på barnen som leker i det angränsande rummet. De tre barnen bygger en stad och leker med bilar. Efter ett tag höjs barnens röster och barnen blir osams om vem som ska ha en bil. Zeinab försöker argumentera för varför hon ska ha bilen och kamraterna Tamara och Sami är inte villiga att kompromissa utan de vill också ha bilen.
Sophie känner att situationen snart är ohållbar för barnen och går in i rummet samtidigt som Tamara börjar kompromissa om bilen. Hon säger, då får jag ha den se´n. När Sophie kommer i dörr öppningen blir barnen tysta och tittar på Sophie. Sophie uppmanar barnen att fortsätta att kompromissa och berättar vad hon har hört av barnens diskussion. Barnen vill inte utan vill att Sophie ska lösa det åt dem.
Vid varje konfliktsituation behöver pedagogen avväga vilken strategi hen ska använda. I den här situationen hade Sophie kunnat backa och se hur barnen hade löst det. Det hade kanske räckt med en uppmuntrande blick. Ibland har pedagoger för bråttom att lösa konflikterna åt barnen.
Vad såg pedagogen?
I dessa exempel ser pedagogen som finns nära barnen att de hamnar i meningsskiljaktigheter eller konflikter som bara blir större och större. Pedagogerna tar ansvar över situationerna och stöttar barnen att hitta lösningar. I exemplet väljer pedagogerna olika sätta att hjälpa beroende på situation och de barn som är med i situationen.
I det sista exemplet, Jag ska ha den har barnen förväntningar på att pedagogen ska lösa konflikten åt dem och de slutar att prova själv.
Mer om RUS modellen
Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.
I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.
Comments