- 27 sep. 2022
- 6 min läsning

Börja med RUS-modellen, steg för steg artikel 19- Kan aktivt delta i " Rollek"- förutsätter talspråk

Denna artikel ingår i vår serie om RUS, Relations Utvecklings Schemat. För att du ska hitta dem enkelt heter de alla likadant, Börja med RUS - steg för steg och är numrerade så du vet i vilken ordning de skall läsas.

Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.

I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.

Område 3 - Relationen till andra barn

3a. Iakttar aktivt andra barn.

3b. Parallellek.

3c. Tar kontakt med hjälp av en pedagog.

3d. Tar självständigt kontakt.

3e. Tar självständig kontakt verbalt.

3f. Kan aktivt delta i ”rollek” - förutsätter talspråk.

3g. Kan lösa ”konflikter” med hjälp av en pedagog.

3h. Kan lösa ”konflikter” själv.

”Och då var du mamma”

Genom att säga dessa ord till en kamrat kan rolleken vara i full gång. För att förstå leksignalen behöver barnet ha med sig det tre grundstenarna i lek, ömsesidighet, turtagande och samförstånd.

Ömsesidighet betyder att man leker på lika villkor och att barnen anpassar sig efter varandra. Turtagandet innebär att man turas om att bestämma hur leken ska lekas. Ibland är det du som hittar på och ibland är det jag. Samförstånd innebär att barn som deltar i leken är införstådda och vet hur den går till. Det innebär också att barnen är lyhörda för kamratens önskemål och avslutar leken om kamraten ber om det. För att kamraten ska kunna bli mamma i leken krävs det ett gemensamt verbalt språk. Med språket förmedla barnen vem de är i leken, vad de ska leka och vad olika saker i leken ska föreställa. Språket är också en förutsättning för att leken ska utvecklas samtal mellan barnen.

För att rolleken ska bli av behöver de lekande barnen vara aktiva i sina roller. Vi har själv mött och genom våra kontakter med pedagoger fått exempel på barn som är rekvisita i leken till sina kamrater i lekarna. Något barn fick vara fotpall och något annat en flaskpost. Lek är för det mest lustfylld och frivillig men ibland kan barn förbise detta bara för att vara med som t.ex. en fotpall. För att barnen ska få möjlighet att utveckla sin lekkompetens krävs det närvarande engagerade pedagoger som ser och stöttar i dessa situationer. Det är inte accepterat att ett barn får vara rekvisita i längre perioder i leken.

3f: Kan aktivt delta i rollek- förutsätter talspråk.

Detta är det sjätte steget i område 3 relation till andra barn

När barn börjar leka rollek, det vill säga låtsas att de är någon annan än de är brukar de prova på roller som de själv är bekanta med. I sina första rollekar är barnen föräldrar, barn, husdjur och yrken som de har erfarenhet av eller intresserar dem. Lekarna leks här och nu och till stor del handlar det om att barnen gör något t.ex. koka kaffe och servera mat eller de bygger upp ett tåg och kör.

Tobias och pedagogen Tina leker inne i hemvrån. Tobias är mamma och Tina har fått rollen som hans barn. Tobias är en mycket bestämd mamma och talar om för Tina vad hon ska göra. Tina sitter till bords och Tobias serverar kvällsmat. ”Ät nu pannkakan, sedan ska du duscha.” ”okej” säger Tina och äter upp sin portion med pannkaka. När Tinas mat är uppäten säger Tobias uppmanande ” Sen ska du sova sängen”. Tobias dukar av bordet och fortsätter att plocka med servisen. Marcus kommer in i hemvrån med bilar och säger till Tobias ” Kom och lek med mig” och leken med Tina är över.

I början av sin rolleksutveckling är pedagoger en viktig lekkamrat som kan ge verktyg för hur man gör. För att barnet ska komma vidare i sin utveckling behöver det leka med andra barn som inte är lika medgörliga som vi vuxna. Det är i motstånd som barn utvecklar sin kompetens att argumentera,diskutera och kompromissa. De äldre barnen kan agera som en ”fiffig kompis” till de yngre och därigenom vara en läromästare in i leken. Lev Vygotskij kallar detta den potentiella utvecklingszonen, det vill säga att barnen med hjälp av en kamrat kan leka lekar som kräver större kompetens än vad barnet själv besitter.

Så småningom utvecklas rollekarna till att barnen kliver i och ur sina roller i leken. De är ömsom i rollen när de leker, ömsom sig själv när de regisserar leken. Rolleken utvecklas nu och språket tar mer och mer plats i leken. När barnet kliver ur sin roll för att regissera sina kamrater behövs kompetens i både argumentationen och kompromiss tagande. De tre grundstenarna i leken får större vikt för att leken ska utvecklas. Barnet i leken får inte bestämma för mycket för då tröttnar kamraterna och går sin väg.

För att få rolleken att flyta på krävs det en ömsesidighet. Leken behöver ledning samtidigt som de barn som leder inte får ta över utan ta in de andra barnens förslag och idéer.

Vinter människorna

Milla, Ernst och Sigge är ute och leker i skogsbacken. De håller precis på att starta upp en lek och pratar om hur leken ska vara. De ska vara vintermänniskor som är vakna på natten och sover på dagen. Sigge har med sig en skattkarta (från en tidigare lek) som alla barnen ska följa på sina nattliga upptåg. Ernst och Milla är de yngre syskonen och Sigge är storebror. För att vakna när dagen är slut ska Sigge sätta väckarklockan och ha ficklampan så att han ser klockan. Barnen bestämmer att när klockan är morgon ska de lägga sig på den platsen de är just då.

I leken ingår det också att väckarklockan ska snooza två gånger innan barnen vaknar och ger sig iväg. Medan Milla och Ernst ligger och sover gör Sigge väckarklockans ljud och säger till sina kamrater ” Vakna, vakna vi måste iväg nu! ”Barnen är noga med att följa det som är bestämt och alla ligger ner tills väckarklockan ringer den tredje gången. Leken pågår en lång stund och barnen hinner sova på många platser i skogsbacken under sin skattjakt.

Höstens lek

När höstterminen börjar och barngruppen får en ny konstellation med nya introduktioner och överflyttningar mellan avdelningar får leken andra förutsättningar. De barn som oftast varit ledare i leken har gått vidare till skolan och barnen som är kvar ska axla rollen som lekledare i gruppen. Att leda sina kamrater i leken är en avancerad uppgift. Ledaren behöver ta en tydlig roll och vara initiativtagare samtidigt som de andra barns initiativ bejakas. Vi har under vårt arbete mött på många barn som väljer bort ledarrollen i sina lekar för att ingen vill vara det. Det är lättare att vara storasyster, hund eller ett yrke i en lek samtidigt som det ger friare ramar i leken.

Början av höstterminen brukar vara turbulent och det tar tid för barnen att hitta sina nya roller. För att stötta barngruppen i leken är det mycket viktig att det finns närvarande pedagoger som ser och hör barnen. När det hettar till i leken och det blir konflikter kan den närvarande pedagogen snabbt bemöta kränkningar mellan barnen. Framför allt är det de verbala kränkningarna så som ” du är inte min bästis längre” eller ”Du får inte komma på mitt kalas”

Genom barns lek får vi pedagoger syn på vårt likabehandlingsarbete och vår värdegrund. När vi ser hur barnen bemöter varandra får vi feedback på hur vi har förmedlat våra tankar och värderingar.

Vad såg pedagogen?

I Tobias lek är Tina följsam och gör som Tobias vill. Hon stöttar honom i hur en familjelek kan gå till så att han får idéer hur han kan agera. Hon är medveten om att Tobias bestämmer allt och att han behöver andra barn att leka med så att han får lite motstånd och behöver lyssna på andra.

De tre kamraterna i leken vintermänniskor ledde leken framåt genom den gemensamma planeringen och fick l flyt i sin lek för att alla tre följde lekens regler. De hade samförstånd ömsesidighet och gav varandra tal och ide utrymme. Barnen var överens om att Sigge som storebror fick den ledande rollen och Sigge lyssnade och tog hänsyn till sina kamraters idéer. Barnens lek fortgick utan avbrott för konflikter och pågick en lång stund.

Mer om RUS modellen