Till samernas nationaldag den 6 februari har vi i några år skrivit artiklar om hur pedagoger på förskolan kan undervisa om den samiska kulturen och det samiska språket.
I förskolans uppdrag ingår det att alla barn ska få kunskap om samernas språk och kultur och att barn som tillhör minoriteten ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och kulturella identitet. I år är vårt tema för vår artikel berättelse och sagor.
I alla tider har människor i alla kulturer berättat berättelser för varandra utifrån olika syften.Utifrån sin folktro berättade människor sådan de trodde fanns på riktigt och som inte alltid hade en naturlig förklaring. Det kan ha varit berättelse om troll, jättar, andra mystiska väsen eller naturfenomen. I folksagan var syftet att roa och de som lyssnade visste att det som berättelsen handla om inte var på riktigt. Sagan om pojken som åt i kapp med jätten är en folksaga.
Det finns också mer lokala berättelser om personer eller platser och dessa kallas för sägner.
Samiska berättelser
Under de år vi själv har arbetat med de fem nationella minoriteterna har vi hittat lite berättelser som vi delar med oss här. I berättelserna har vi träffat på karaktären Stallo, fabler om djur och folktro om norrsken.
I berättelserna om Stallo beskrivs Stallo som en människa men han är större och beskrivs ibland som en jätte. Han är ond, har en enorm aptit, är dum och lättlurad och i berättelserna vinner alltid samerna över honom. De berättelse vi har hittat vänder sig alla till vuxna och är våldsamma.
Här hittar du berättelser om Stallo
Utifrån de berättelser som finns på Institutet för språk och folkminne kan pedagogerna göra om dem till mer barnvänliga sagor som kan berättas i stora drag.
I Bamse tidningen nr 2 2021 träffar Bamse och hans vänner Stallo som helt utifrån sin karaktär var både ond och argsint.
På hemsidan samer.se finns det några berättelser om djur. I dessa berättelser kan djuren prata med varandra och har specifika karaktärsdrag, till exempel räven beskrivs som listig. Där finns bland annat sagan om hur björnen blev av med sin svans och varför renen valde att leva nära människorna.
Norrsken har alltid fascinerat människor och för olika tider och kulturer har det haft olika betydelse. Innan vetenskapen förstod hur det uppstår och vad det består av skapade människor sina egna förklaringar i sin folktro.
I den samiska folktron kom norrskenet med ett dåligt omen och det skulle både fruktas och respekteras. Norrskenet var de dödas själar och inget man skulle tala med eller reta upp med visslingar eller sång.
I bilderboken Lilli, farfar och norrskenet av Elin Marakatt och Anita Midbjer berättar farfar för Lilli om Norrskenet och den samiska folktron som är kopplad till det. Vi har gjort en recension till boken som du hittar här.
Med dessa berättelser kan pedagoger synliggöra och samtala med barnen om det samiska språket och den samiska kulturen. I samtalen kan pedagogen lyfta det som är lika i många kulturer och vad som urskiljer sig.
I fabeln hur björnen blev av med sin svans kan pedagogerna undervisa om:
Vad heter björn på samiska?
Biernna (lulesamiska)
Bierdna (nordsamiska)
Var finns det björnar i Sverige?
Hur känns det för björnen att bli lurad?
Varför tror du att räven lurade björnen?
Vi har också gjort korta filmer där våra karaktärer Tomten och Trollet lär sig om det samiska språket och kulturen.