Denna artikel ingår i vår serie om RUS, Relations Utvecklings Schemat. För att du ska hitta dem enkelt heter de alla likadant, Börja med RUS - steg för steg och är numrerade så du vet i vilken ordning de skall läsas.
Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.
I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.
Område 4 - Benämna världen
4a. Förstår ord.
4b. Pekar + säger ett ord.
4c. Sätter ord på det som sker med hjälp av en pedagog.
4d. Sätter själv ord på det som sker, det man har, hur något är.
4e. Sätter själv ord på det som har hänt.
4f. Sätter själv ord på det som ska ske.
4g. Sätter själv ord på sina egna känslor.
Benämna Världen
Från födseln har människan drivkraften att ingå i ett samspel och ett sammanhang med de medmänniskor som är närmast. En förutsättning för detta är att vi kan uttrycka våra behov, åsikter och uppfattningar för andra. För att förstå och vara aktiv i samspelet krävs att vi på något vis kan uttrycka att vi vill ha uppmärksamhet och bekräftelse.
Drivkraften att uttrycka sig är så stark att det lilla barnet redan från första levnadsdagen tydligt använder sitt kroppsspråk. Barnet söker aktivt ögonkontakt med sin närmaste omgivning och använder ljud, mimik, och kroppskontakt för att förmedla budskapet. När barnet börjar erövrar det talade språket levereras budskapet mycket fortare, och dialogen med omvärlden fördjupar det mänskliga samspelet. Vuxna tar ofta fasta på barns försök att kommunicera verbalt och uppmuntrar dem att använda ord. Därigenom framhäver vuxna språket som ett redskap gentemot omvärlden.
I RUS modellen har vi valt att beskriva språket som ett redskap för barnet att själv sätta ord på sina tankar och själv bli medveten om dem. RUS modellens syn på språkutveckling har sin utgångspunkt i Lev Vygotskijs teorier. Det är i anslutning till honom som vi valt att kalla område 4 ” Benämna världen”, eftersom barn använder språket till att benämna och där igenom att förstå omvärlden när de hör sina egna tankar.
Genom att formulera sina tankar sorterar barnet sina erfarenheter och upplevelser . Barnet kategorisera och generaliserar sin omvärld och får ett svar på funderingarna om det är så här världen hänger ihop.
I området ” Benämna Världen” ligger fokus på språkutvecklingen och på hur barnet uttrycker sina tankar i ord. Detta innebär att det inte finns något rätt eller fel sätt att uttrycka sig på. Därför är det oväsentligt om barnet artikulerar, böjer verb eller komparerar adjektiv språkligt korrekt. Om språkutvecklingen avbryts avstannar även barnets tankeprocess.
Pedagogen som samtalspartner
För att ge barnen förutsättningarna för en god språkutveckling krävs det medvetna pedagoger. Pedagogerna på förskolan behöver kunskaper om barns språkutveckling och barns språkliga medvetenhet och vilka metoder de använder i verksamheten. För att bli en god samtalspartner behöver pedagogen också vara medveten om sitt eget språkbruk och sin attityd och förhållningssätt. Ett sätt att främja barnets språkutveckling är att pedagogerna utesluter nej och inte ur sin egen vokabulär. Varje gång ett barn bemöts av ett inte eller nej i en dialog avstannar tankeverksamheten och ordflödet vilket i sin tur inte gynnar språkutvecklingen. För att språkutvecklingen kontinuerligt och kvalitetsmässigt ska utvecklas krävs det mycket tid.
För att barn ska trivas och känna att förskolan erbjuder dem inflytande, måste pedagogerna aktivt se till att varje barn kan påverka sin situation. Barnen delger pedagogerna sina tankar om verksamheten och det som händer omkring dem med sitt kroppsspråk och verbala språk. Pedagogerna har ansvar att följa upp och stötta dem. Vuxna som är medvetna om att barn tänker högt lyssnar med en större nyfikenhet om hur barn tänker.
I läroplanen för förskolan står det att språket hänger nära samman med identitetsutvecklingen och lärandet. I förskolan ska pedagogerna lägga stor vikt vid att stötta och utmana barnens språkutveckling i svenska.Pedagogerna ska ta tillvara på barnens nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt så att barnen får förutsättningar att kommunicera i olika sammanhang och för olika syftet. Lpfö 18
4a: Förstå Ord
Detta är det första steget i område 4 benämna världen
Långt innan barnet själv börjar uttrycka sig med mammiska och ord förstår barnet mycket av det talade språket som det är mottagare av. Som vuxen anpassar vi vårt språk så att barnet kan svara med enkla kroppsrörelser och enstaka ord. I den svenska kulturen pratar vi med våra barn så att de får många chanser att berätta vad de redan kan. Denna kommunikation byggs in i en språklig tittut lek.
Det är lunch på förskolan och barnen sitter till bords och väntar på maten. Bordet är dukat och för att fördriva tiden innan maten kommer frågar pedagogen Jesper Astrid var hennes kamrater sitter. Han går laget runt och gör rösten spännande och förväntansfull. Han tittar på Astrid och frågar ” Var är Tyko?” Astrid tittat på Jesper och sedan tittar hon sig runt bordet och när hon ser Tyko skrattar hon. Ja där där var Tyko säger Jesper. Sedan tittar han på Tyko och säger hej. Alla barn vid bordet ler.
Pedagogen Janina och hennes kollegor är ute på gården med förskolans alla barn under tiden grann- avdelningen har sin veckoplanering. Ismael som går på grannavdelningen är mycket nyfiken på Janina. Redan i förra veckan gjorde han några trevande försök att ta kontakt med henne. Ismael kommer fram till Janina och ler samtidigt som han sneglar mot kompisgungan en bit bort. Janina nappar på kontakt försöket och frågar Ismael om han vill gunga. Ismael går fram till går fram till gungan och lägger händerna på kanten. Sedan tittar han på Janina och ler.
Janina frågar om hon ska lyfta upp honom. Han står kvar och Janina tolkar det som ett ja. Hon lyfter upp honom i gungan och väntar med förväntning på Ismaels näst kontaktförsök. Ismael tittar på Janina och börjar gunga sin kropp fram och tillbaka. Janina frågar om han vill ha fart och då får hon en nick till svar. När Janina tycker att Ismael har gungat färdigt frågar hon om de ska gå och gräva i stället. Ismael sträcker armarna mot Janina för att komma ner från gungan. På väg mot sandlådan stannar Ismael vid lådan där sand sakerna finns och hämtar en spade och ler mot Janina.
Vad såg pedagogen?
I det första exemplet väljer Jesper en aktivitet som han vet att barnen tycker är kul. Genom att leta efter kamraterna vid bordet lär de sig varandras namn och är med i en rolig titt-ut lek.
I det andra exemplet ansvarar pedagogen Janina för dialogen och för den framåt med hjälp av Ismaels mammiska. Hon ger Ismael tid att tänka efter och väntar på hans svar. Genom att ge Ismael dessa förutsättningar får han möjlighet att ingå i ett avancerat samspel på sina villkor. Janina måste därtill vara mycket flexibel och lyhörd när hon tolkar Ismaels mammiska svar. Hon måste även ha en plan B om hon tolkar och gissar fel.
- Kom och håll i vagnen så ska vi gå
Mer om RUS modellen
Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.
I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.