- 9 aug. 2022
- 5 min läsning

Börja med RUS- modellen,steg för steg artikel 14- Iakttar aktivt andra barn

Denna artikel ingår i vår serie om RUS, Relations Utvecklings Schemat. För att du ska hitta dem enkelt heter de alla likadant, Börja med RUS - steg för steg och är numrerade så du vet i vilken ordning de skall läsas.

Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.

I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.

Område 3 - Relationen till andra barn

3a. Iakttar aktivt andra barn.

3b. Parallellek.

3c. Tar kontakt med hjälp av en pedagog.

3d. Tar självständigt kontakt.

3e. Tar självständig kontakt verbalt.

3f. Kan aktivt delta i ”rollek” - förutsätter talspråk.

3g. Kan lösa ”konflikter” med hjälp av en pedagog.

3h. Kan lösa ”konflikter” själv.

Det tredje området heter Relationen till andra barn och består av 8 steg.

Att få vara med andra barn och lekar är det som de flesta barn väljer om de får välja vad de vill göra på förskolan. Att kunna leka med andra skapar en trygghet hos barnet. Det vet att de är en del av gruppen och har roligt.

Får jag vara med?

Människan är en social varelse och beroende av sociala kontakter från födseln. Redan vid födseln är de flesta av oss rustade med en vilja att söka och ta emot kontakt. Dagens spädbarns forskning slår fast att barnet direkt efter födseln aktivt söker ögon- och kroppskontakt med mamman. Den sociala förmågan utvecklas genom hela livet och därigenom förmågan att samspela och samverka med andra.

Förmågan utvecklas i här och nu situationer med andra människor. I samvaron speglar människor sig i varandra och lär sig på detta sättet hur de påverkar och påverkas av varandra. För att utvecklingen ska ske krävs det att barnet själv är aktiv deltagare i interaktionen.

Redan under det första året börjar barnet leka med de närmaste vuxna. En sådan lek är ”tittut” och överraskningslekar som innehåller till exempel kittlings moment. För att alla lekar ska fungera behövs de tre grundstenarna i leken, turtagande, ömsesidighet och samförstånd. I boken ” I lekens värld” beskriver Birgitta Knutsdotter Olofsson dessa termer.

Samförstånd innebär att barnen som deltar är införstådda i leken och vet hur den går till. Vidare är barnen lyhörda för kamraternas önskemål och avslutar leken om kamraterna ber om detta.

Ömsesidighet betyder att barnen leker på lika villkor och barnen anpassar sig efter varandra.

Turtagande innebär att barnen turas om att göra saker: ibland är det du, ibland är det jag som bestämmer och hittar på. I barnets första ”tittut” lek är den vuxne och barnet införstådd i att det är lek och att man inte skräms på allvar.

Vidare anpassar sig den vuxne och barnet till varandras rörelsemönster och kroppsspråk, lutar sig den vuxna fram gör barnet det samma och ler barnet gör den vuxna det samma. Barnet och den vuxna turas om i lekens dans med att agera och vänta in den andra.

Att lära sig leka med andra barn

I leken med vuxna är det oftast barnet som tar initiativ och den vuxna är mycket följsam och agerar barnets direktiv. Att lära sig att leka med andra barn är en mycket komplicerad process som ställer höga krav på barnets förmåga att samspela med andra.

I förskolan har vi en stor fördel i att kunna använda oss av gruppen som grund för lekens utveckling. Med fiffiga kamrater som behärskar leken kan barn som ännu inte behärskar rolleken få vara med och ha goda förebilder av barn som visar vägen.

För barn är leken viktig i sig och i läroplanen står det att barn lär sig genom att leka. Leken kan stimulera barns

bilda en uppfattning av sig själv och andra
fantasi och inlevelse
motorik, kommunikation och samarbete
problemlösning och att tänka i symboler och bilder

Det är pedagogens ansvar att barn leker, hur de leker och vad de leker. För att leken ska komma igång och utvecklas krävs det också att pedagogen erbjuder tid och ro till lek, miljö till lek och tillgång till pedagogen som stöd i lek.

Det finns många sätt att definiera lek och olika begrepp används för leken.Vi valde att utgå ifrån våra egna erfarenheter och Birgitta Knutsdotter Olofssons benämningar. Vi gjorde detta val för att RUS ska vara en enkel modell att använda sig av.

3 A Iakttar aktivt andra barn

Detta är det första steget i område 3 Relation till andra barn.

Sommaren är slut och Ismars introduktion är klar och han har nu gått på sin förskola Getingen i en månad. Varje morgon när Ismar kommer med en av sina vårdnadshavare vill han ha samma rutin och procedur. Ismar är mycket förtjust i förskolans röda dumprar. När han kommer på morgonen är första frågan till pedagogerna ” Var är dumprarna?” .

Tillsammans med pedagogen går Ismar och vårdnadshavaren till sandlådan. Vilken tur att dumprarna ligger där och väntar. Ismar blir glad och det blir dags att säga hejdå till vårdnadshavaren. Med ett stadigt grepp om dumpern och nappen i munnen vinkar Ismar och pedagogen hejdå.

Pedagogen bekräftar för Ismar att vårdnadshavaren har gått till jobbet och kommer och hämtar honom efter mellanmålet. Ismar nickar och börjar iaktta de andra barnen i sandlådan. Han följer barnens lek med blicken och sitter still en lång stund.

Det är förmiddag och barnen på Gunghästens förskola har gått till den välkända parken i närområdet. Barnen delar upp sig i mindre grupper så fort de kommer fram till parken och sätter igång med leken. Johan ställer sig ensam bakom det stora omkullvälta trädet mitt i parken. Pedagogerna sprider ut sig för att vara till stöd där det kan behövas.

Johan står en lång stund vid trädet. Kamraterna som leker i parken förflyttar sig och kommer vid olika tillfällen fram till Johans plats. Johan iakttar aktivt de olika barnens lek. Han följer kamraternas lek med ögonen och sitt kroppsspråk.

Barn i olika åldrar kan välja strategi att iaktta aktivt när förutsättningarna ändras eller när något är nytt. Det gäller även vuxna i nya situationer.

Vad såg pedagogen?

När allt är nytt tar det mycket hjärnkapacitet i anspråk att ta in alla sina intryck. För pedagogerna på Ismars och Johans förskolor finns pedagogerna i närheten och skapar trygghet för barnen. Pedagogerna ser att barnen är fullt upptagna med att iaktta de andra barnen.

Mer om RUS modellen