top of page
_MG_3760 HD.jpg

Börja med RUS- modellen, steg för steg artikel 5 -Säger till om någon gör mig illa

Denna artikel ingår i vår serie om RUS, Relations Utvecklings Schemat. För att du ska hitta dem enkelt heter de alla likadant, Börja med RUS - steg för steg och är numrerade så du vet i vilken ordning de skall läsas.


Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.


I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.


Område 1 - Relationen till pedagogerna


Det första området heter Relationen till pedagogerna och består av 5 steg.


Vi pedagoger och vår förmåga att knyta an och bygga relationer till barn och vårdnadshavare är den viktigaste förutsättningen för att barnen ska bli trygga och kunna delta i utbildningen för att utvecklas och lära.


Första området inom RUS modellen fokuserar på denna förmåga och vi observerar utvecklingen i fem steg.


1. Relationen till pedagogerna​

1a. Trygg med den första pedagogen/de första pedagogerna. 1b. Söker kontakt via mammiska och tal. 1c. Trygg med andra pedagoger på avdelningen. 1d. Ber om hjälp verbalt. 1e. Säger till om någon gör mig illa.


Den här artikeln handlar om 1 d Säger till om någon gör mig illa


För barnet handlar det om att veta att relationen till pedagogerna är tillitsfull och trygg och att pedagogen tar deras ord på allvar. Barnen ska våga säga till om någon gör dem illa. När barnet har talat om att någon har gjort dem illa/kränkt dem ska det alltid tas på allvar för det är barnets känsla som ska bemötas.


Det är eftermiddag på Sportstugan och Tuula sitter med Jesper och Cia vid ett bord ute på gården. Stämningen är avslappnad och lugn och alla tre småpratar med varandra. Efter en stunds tystnad säger Cia ”Malte bestämmer alltid för mycket i leken.” Ahh det gör han ” instämmer Jesper. Tuula frågar då ” Vad lekte ni” . När Cia förklarar att det var på förmiddagen när de var ute och lekte i skogen, kommer Malte fram till bordet och frågar ” Vadå” (Han hade hört sitt namn nämnas i dialogen)


Tuula berättar vad Cia hade sagt. Malte blir arg och säger ” Det gör jag inte alls det! ”Tuula försöker få en bild av det som hänt på förmiddagen och ger barnen möjlighet att förklara sin känsla av händelsen i tur och ordning. Malte blir argare och argare för varje gång kamraterna säger att han bestämmer samtidigt som Jesper och Cia inte kan ge klara exempel på vad som faktiskt hade hänt på förmiddagen.


Tuula försöker också förklara för Malte att kamraterna har upplevt att han bestämt för mycket även om han själv inte tycker det. Efter en tids diskussion går Cia och Jesper därifrån utan att situationen mellan kamraterna har löst sig. Malte sitter kvar med Tuula och är mycket allvarlig. Han vänder sig till Tuula och säger ”Varför litar du inte på mig?” Tuula blir ställd och försöker förklara att hon har lyssnat på vad de alla tre berättade och att hon kan inte välja någons parti.


Tuula tog alla barnens ord på allvar och lyssnade på dem men ändå upplevde Malte sig kränkt av Tuula. Efter denna händelse funderade Tuula mycket på sin roll i samtalet och om hon kunde ha bemött barnen på ett annat sätt för att Malte inte skulle uppleva sig kränkt.


Du får inte komma hem till mig!

I vardagen på förskolan är det oundvikligt och vanligt att barn kränker varandra. En kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har ett samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara verbala kränkningar, fysiska kränkningar eller att den sociala kompetensen inte räcker till i leken.


En verbal kränkning kan vara ” Du är en bajskorv” eller ” Jag ska aldrig mer vara bästis med dig” . Att bli knuffad , slagen och ryckt i håret är exempel på fysisk kränkning. I leken som är komplicerad uppstår ofta konflikter och kränkningar. Det kan handla om allt från en rollfördelning, vem som ska ha hur många leksaker och hur leken ska gå till. När barnets lekkompetens inte räcker till för den gemensamma leken kan barnet känna sig kränkt.


I diskrimineringslagen skiljer man på kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. Med trakasserier menar man uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuellägning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.


Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnande har samband med diskrimineringsgrunderna.Barn kan inte enligt lagen utsätta varandra för diskriminering.


I förskolans läroplan står det mycket tydligt att inget barn ska diskrimineras eller utsättas för annan kränkande behandling. Förbudet mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen och förbudet mot kränkande behandling regleras i skollagen kapitel 6.


I och med att barnen i förskolan håller på att lära sig att vara i sociala sammanhang och deras hjärna och med den självreglering och konsekvenstänkande är under utveckling ska pedagogerna när det uppstår kränkningar ta dem på allvar och stötta barnen att lösa de situationer som uppstår.


Exempel

Det är förmiddag på förskolan och alla cyklar har kommit fram ur förrådet. Barnen är i full gång med att starta upp sina lekar och vem som ska köra vilka cyklar. Nasir var snabb fram till taxicykeln som han tycker mycket om att köra. Efter några varv på gården kommer han på att han behöver gå på toaletten. Han parkerar cykeln utanför ingången och går in. När han är inne upptäcker Elias att taxin är ledig så han går fram och tar den. När Nasir kommer ut och upptäcker att cykeln inte står där han lämnat den skriker han ” Min cykel!” Han springer fram till pedagogen Ida och säger ” Han tog min cykel, jag skulle bara kissa.”


Vad såg pedagogerna?

Situationer som denna ovan med mycket upprörda barn sker flera gånger om dagen i förskolans vardag. Vi har valt att kalla dem små tragedier för i det stora hela är de små men för barnet som precis förlorat cykeln är det en tragedi.


För att våga be om hjälp måste barnet återigen veta att pedagogerna finns där för dem och att de tar dem på allvar. Det är oerhört viktigt att barnet blir lyssnat på. När vi är ute och föreläser och kommer till 1e hamnar vi i många diskussioner om detta och ordet skvaller. Vi menar att ordet skvaller hör inte hemma i förskolan. När barnet upprepade gånger kommer till en pedagog vill barnet ha hjälp och ska tas på allvar.


Vi pedagoger ska vara ledarna på förskolan och hålla ramarna för rutiner och regler som är uppsatta. När vi inte gör detta finns det alltid barn som tar över vår ledarroll och har koll åt oss vad som händer i verksamheten. Barnen kan inte själv påverka situationen men de kan delge oss vad de har sett. När dessa barn vet att vi har koll kommer de mindre och mindre och säger till om någon gör dem eller kamraterna illa.


I exemplet säger Nasir till en pedagog när hans cykel togs av ett annat barn medan han var på toaletten. I detta exempel provade Nasir inte själv att få tillbaka den av barnet som tog den utan han vände sig direkt till pedagogen. Nasir är trygg med sin pedagog och vet att han kan få hjälp.


I RUS modellen är Nasir på 1 e, han ber om hjälp när någon gör honom illa.




Mer om RUS modellen

Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.


I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.





コメント


bottom of page