top of page
_MG_3760 HD.jpg

Börja med RUS-modellen steg för steg artikel 4 - Ber om hjälp verbalt

Denna artikel ingår i vår serie om RUS-modellen, Relations Utvecklings Schemat. För att du ska hitta dem enkelt heter de alla likadant, Börja med RUS - steg för steg och är numrerade så du vet i vilken ordning de skall läsas.


Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.


I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.


Område 1 - Relationen till pedagogerna


Det första området heter Relationen till pedagogerna och består av 5 steg.


Vi pedagoger och vår förmåga att knyta an och bygga relationer till barn och vårdnadshavare är den viktigaste förutsättningen för att barnen ska bli trygga och kunna delta i utbildningen för att utvecklas och lära.


Första området inom RUS modellen fokuserar på denna förmåga och vi observerar utvecklingen i fem steg.


1. Relationen till pedagogerna​

1a. Trygg med den första pedagogen/de första pedagogerna. 1b. Söker kontakt via mammiska och tal. 1c. Trygg med andra pedagoger på avdelningen. 1d. Ber om hjälp verbalt. 1e. Säger till om någon gör mig illa.


Den här artikeln handlar om 1 d Ber om hjälp verbalt


När barnet är tryggt med pedagogerna på avdelningen öppnas nya vägar för barnet att våga kommunicera. Barnen behöver vara säkra på att det det finns en vuxen som lyssnar, är intresserad och tillgänglig för att barnet ska kunna be om hjälp. I relationen med barnen har vi pedagoger en stor makt att välja hur tillgängliga vi är. Ibland hjälper vi på en gång, ibland ber vi barnen prova själv igen eller vänta på sin tur. Barn kan också bemötas med att deras förfrågan om hjälp ignoreras.


Detta vet barnen och därför krävs det mod och tillit att be oss pedagoger om hjälp.

När vi föreläser brukar vi ge ett vuxenperspektiv på detta. På de flesta förskolor gör pedagogerna sina lönerapporter digitalt och det kan vara lite struligt med hur allt ska rapporteras.


Ett vuxen exempel kan vara att en kollega frågar sin arbetskamrat om hjälp, varpå arbetskamraten ger ett nonchalant svar :Du kan ju prova en gång till så kommer jag förbi sen när jag får tid. När vi vuxna blir bemötta på detta sätt går vi ogärna tillbaka och ber om hjälp en gång till av samma kollega.


Barn i liknande situationer kommer tillbaka till pedagogen som tidigare avvisat dem. Detta gör de för de vet att hjälpen finns hos oss pedagoger. Om barnet blir avvisat många gånger när det ber om hjälp väljer det till slut andra strategier än att be om hjälp för att lösa det de vill har hjälp med..


Från våra egna verksamheter har vi exempel där barn inte själv vågar be oss pedagoger om hjälp, utan ber kamraten fråga i stället. Barnet kan uppleva att det inte kommer få hjälp men kamraten har en större möjlighet att påverka pedagogen och få hjälp.I dessa lägen är det viktigt att arbetslaget reflekterar över varför barnen inte vågar fråga själv och försöka hitta strategier så att alla barn vågar fråga och att de känner den tryggheten till sina pedagoger.


När vi var på Elisabeth Arnérs föreläsning om barns inflytande gav även hon många exempel på detta. Hon beskrev bland annat hur barngruppen reagerar när pedagogen oreflekterat svara nej på barnens frågor eller om pedagogen svarade ja och tillmötesgick barnens önskemål. Vi kan rekommenderas dig att läsa mer i hennes bok ” Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati” utgiven av Studentlitteratur 2009.


Genom att vi pedagoger ger barnen förutsättningar att uttrycka sina tankar, frågor och skapar trygga relationer så att barnen ber om hjälp när de behöver arbetar vi med den demokratiska grund som förskolan ska vila på. Med sina frågor eller påstående om hjälp kan barnen få inflytande över sin vardag på förskolan. I artikel 12 i barnkonventionen står det att barn har rätt att uttrycka sig i frågor som rör dem. Att i sin vardag få möjlighet att uttrycka sig och be om hjälp är barnets rättighet.


Exempel

Barnen är på väg ut och håller på att klä på sig. Alla barn försöker utifrån sin egen förmåga att få på sig sina kläder. Sigrid har med god vilja fått på sig sina fleece byxor och kämpar med tröjan. Efter några idoga försök med en hel del snurrande på tröjan för att få i armarna i rätt hål tittar hon på Tuula samtidigt som hon sträcker fram tröjan och säger: Hjälpa mej. Tuula frågar Sigrid vill du att jag hjälper dig med tröjan? Ahh hjälpa mej! Säger Sigrid med ett leende.


Barnen på avdelningen Snigeln sitter vid matbordet och ska precis börja äta. Lowe har tagit för sig av potatisen och köttet och såsen. När maten ligger på tallriken vänder han sig och börjar prata med Elina. Pedagogen Camilla vänder sig till Lowe och säger att det är bra om du börjar dela din mat nu så den inte blir kall. Lowe tittar på Camilla och säger: Du ska dela. Camilla svara då och frågar har du försökt själv först? Lowe tittar misstänksamt på Camilla och säger Går inte,hårt. Du ska dela. Camilla som vet att Lowe tycker att kött är svårt att dela säger då: Lowe då gör vi det tillsammans.


På förskolan Kosmos är läsvilan slut och barnen påbörjar sina egna aktiviteter. Pontus och Fia och Hamsa kommer fram till pedagogen Bosse och säger: Vi vill spela Kråkspelet. Va kul säger Bosse kan ni gå och hämta spelet på Klarinetten. Jaaa säger alla tre och går iväg till Klarinetten för att be om spelet.

Barn ber om hjälp verbalt oftast genom att uttrycka påstående som i exemplet ovan.


Vad såg pedagogen?

I det dagliga arbetet gör pedagogerna hela tiden avvägningar på hur mycket det ska hjälpa barnen eller utmana barn att prova själv. Barn ska få hjälp när de behöver samtidigt som pedagogerna ska stötta barnen att bli självständiga både i ta hand om sig praktiskt (klä på och av sig, äta självständigt, sköta sin hygien) och tänka och uttrycka sina tankar.


I det första exemplet har Tuula sett att Sigrid verkligen har försökt och nu börjar tålamodet tryta för Sigrid. När Sigrid ber om hjälp frågar Tuula med vad hon vill ha hjälp. Tillsammans fortsätter de att ta på Sigrid kläderna.


I det andra exemplet ber Camilla Lowe om att börja dela sin mat. Camilla vet att Lowe tycker det är svårt och hon erbjuder sig att hjälpa honom med maten utan att han behöver prova själv denna gång.


I det sista exemplet frågar barnen om hjälp med ett påstående. De säger inte -kan vi få hämta Kråkspelet utan vi vill spela Kråkspelet. Pedagogen Bosse som vet att barnen har spelat Kråkspelet innan och gillar den förstod att barnen ville fråga om att hämta den på en annan avdelning.


I RUS modellen är barnen Sigrid, Lowe och Pontus, Fia och Hamsa på 1 d då de ber om hjälp.




Mer om RUS modellen

Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.


I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.

Comments


bottom of page