_MG_3760 HD.jpg

Tänka om - barns rätt till privatliv


I förskolan kommer vi pedagoger nära barnen både fysiskt och personligt. Vi sitter nära varandra, barnen sitter i vår famn, många barnen vill ha kramar under dagen och vi hjälper barnen i olika omsorgssituationer. De flesta barnen är på förskolan många timmar per dag och i många år och det ger oss möjlighet att bygga trygga relationer. Utifrån denna trygghet och att barn i förskoleålderns tänker högt får vi pedagoger ta del av barnens personliga och ibland innersta tankar. Ibland berättar barnen något de själv tycker är roligt eller ledsamt och ibland berättar barnen saker i största förtroende.


För många år sedan i början av mitt arbetsliv hade jag i min barngrupp ett barn som berättade för mig att hen var kär i Mia, ett annat barn i barngruppen. På eftermiddagen när barnet ena förälder kom och hämta berättade jag det för föräldern som en del av det vi hade varit med om under dagen. När barnet sedan skulle gå med sin vårdnadshavare vänder sig vårdnadshavaren till barnet med en retsam ton och säger Jasså, du är kär i Mia.

På väg ut ur förskolans gård vände sig då barnet om och tittade på mig. Den blicken jag fick av barnet talade om att denna uppgiften skulle inte vårdnadshavaren veta om. I den stunden kände jag att jag hade svikit barnets förtroende och berättat något som barnet inte ville att vårdnadshavaren skulle veta.