Den 24 februari firas sverigefinnarnas dag runt om i Sverige och den nationella minoriteten uppmärksammas med olika evenemang. Varje år väljs även årets sverigefinne och förra årets valdes författaren Maarit Turtianen till årets sverigefinne och komikern Tiffany Kronlöf till årets unga sverigefinne. Varje år väljs även ett nytt sverigefinskt ord. 2022 års ord är Swishata, att swisha.
I förskolans uppdrag ingår det att alla barn ska få kunskap om sverigefinnarnas språk och kultur och att barn som tillhör minoriteten ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och kulturella identitet. Tidigare i februari när vi skrev i anslutning till samernas nationaldag valde vi tema berättelser och sagor som vi nu fortsätter med.
I alla tider har människor i alla kulturer berättat berättelser för varandra utifrån olika syften. Utifrån sin folktro berättade människor sådan de trodde fanns på riktigt och som inte alltid hade en naturlig förklaring. Det kan ha varit berättelse om troll, jättar, andra mystiska väsen eller naturfenomen. I folksagan var syftet att roa och de som lyssnade visste att det som berättelsen handla om inte var på riktigt. Sagan om pojken som åt i kapp med jätten är en folksaga.
Det finns också mer lokala berättelser om personer eller platser och dessa kallas för sägner.
Sverige och Finland har en lång historia tillsammans och därav är mycket i kulturerna lika men det finns också skillnader. På 1500 talet började det flytta in människor från det som idag är Finland till Sverige för att skapa nya odlingsmarker. Dessa människor hade med sig sin egna folktro och berättelser. Fram till 1950 talet bevarade dessa människors ättlingar sitt språk och finska talades i byar i till exempel Värmland. Människorna som kom till skogarna i Sverige var kristna och de blandade sin tro med sin folktro om att naturen var ett levande väsen. Till exempel var björnen så helig att ordet björn inte fick användas och att fåglar kunde röra sig mellan de dödas, levandes och gudarnas världar. Fåglarna reste i vintergatan som på finska heter linnunrata, fågelspåret. Genom sin folktro använde människorna som kallas för skogsfinnar trolldom, både god och ond. Det var vanligt med besvärjelser för att få det man ville eller för att bli frisk.
Med början av mitten av 1970 talet flyttade många finländare till Sverige för att arbeta och många bosatte sig i Sverige.
En del i den egna kulturen är de sagor och berättelse som följde med. En mycket kär karaktär är Mumin av Tove Jansson som finns både i böcker och senare i TV program.
Författaren Mauri Kunnas började på 70 talet skriva barnböcker ofta med förmänskligade djur som karaktärer. Han har genom sina humoristiska böcker spridit kunskap om finsk litteratur för barn och vuxna. Det finns böcker om bland annat Kalevala, Finlands nationalepos och om boken De sju bröderna av Alexis Kivi,
den första romanen som skrevs på det finska språket.
Idag produceras det nya sagor och berättelse utifrån det liv som sverigefinnar lever idag i Sverige. Sveriges radio har en serier som heter randiga sagor och som berättas växelvis på finska och svenska.I en saga får karaktären Nalle vara med när farmors väninnor ska komma och basta. Nalle vill inte alls dela sin farmor med väninnorna.
I denna länk finns randiga sagor
Här finns ett program om skogsfinnarna då och nu.
Comments