Sedan den 14 maj 1981 när riskdagen erkände teckenspråket som ett fullvärdigt språk och de dövas modersmål uppmärksammas teckenspråkets dag har det firats över hela Sverige. På dagen sker det firande och manifestationer för att synliggöra teckenspråket. Färgtemat på dagen är turkos då färgen symboliserar gemenskap kring och kampen för teckenspråket.
Kort historia om teckenspråk
På 1800 talet etablerades dövskolor där döva barn skulle lära sig att skriva och läsa parallellt med ett praktiskt hantverk. Enligt tidens idéer kunder eleverna endast genom det talade och skrivna språket förmedla abstrakta tankar. Det tecknade språket sågs inte som ett eget språk utan som primitivt och med det kunde endast praktiska företeelser förmedlas. Åren som nu följer var mycket svåra för döva personer och ända fram till till 1980 talet ansågs det att den orala metoder var överlägsen tecknandet. I och med att all tid las på att lära barnen att lyssna, läsa och prata försummades den övriga utbildningen och möjlighet till högre studier och välbetalda jobb. på 1900-talets förbjöds döva att arbeta i offentliga miljöer vilket gjorde att döva lärare fick sluta arbeta och på så sätt förstärktes den orala metoden på skolorna.
Sverige var det första landet som erkände teckenspråket som ett eget språk den 14 maj 1981. Än idag är den orala metoden framträdande i andra länder.
Under de år som det var förbjudet att teckna på skolan utvecklade eleverna tillsammans ett teckenspråk på rasterna och på sin fritid. Många av barnen som kom till skolan hade under de sju första åren inte fått någon språk alls. Föräldrarna blev informerade om att de kunde bota barnet dövhet genom att prata högt rakt i örat på barnet. Givetvis fungerade detta inte och många barn hade ingen kommunikation med sina föräldrar förutom några enstaka tecken. Dessa sju år utan språk kallas för de sju vita åren.
Eleverna och andra döva träffades i föreningar för döva och kämpade för sitt språk och sina rättigheter. Sveriges dövas riskförbund bildades 1922.
Sveriges teckenspråk är unikt för Sverige och det finns inget internationellt teckenspråk. Runt om i världen finns det ca 160 teckenspråk
Teckenspråk på förskolan
I revideringen av förskolans läroplan 2018 tillkom mål om att
"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,"
Andra skäl kan vara att föräldrar eller syskon använder teckenspråk.
Det betyder att det ska finnas pedagoger som kan kommunicera på teckenspråk med barnet. På Skolverkets hemsida finns det filmer om hur arbete med att främja svenskt teckenspråk i förskolan kan organiseras.
I förskolan används TAKK, tecken som alternativ, kompletterande kommunikation flitigt för att stödja barnen i deras språkutveckling. I TAKK används tecken från teckenspråket tillsammans med tal och för hörande personer på den nivå personen befinner sig. Med TAKK kan barn kommunicera även om de ännu inte har utvecklat sitt verbala språk. TAKK är något annat än teckenspråk och får inte användas istället för teckenspråk om barnet har behov av det.
Kort film om historien
Om svenska teckenspråket på institutet för språk och fornminnen.
Skolverket om teckenspråk på förskolan
Sånger med TAKK från Region Jämtland Härjedalen
Sign up har många sånger med TAKK på Youtube