När jag läser denna boken känner jag igen mig själv i Max, jag och min kusin hade en liknande relation när vi träffades när vi växte upp, vi fick helt enkelt inte till vår sociala samvaro trots vuxenvärldens alla försök. Bara för att vi var kusiner betyder det inte att vi ville vara tillsammans.
Max ser fram emot en härlig dag på Skansen tillsammans med sin mormor, de ska ha picknick och bara ha det mysigt och så står kusin Mimmi där, bara genom att titta på bilderna som är illustrerade av Kelly Sallinen så går det att se att det inte är en önskad person som kommer och ska vara med på Max dag med mormor.
Mormor försöker bemöta båda sina barnbarn och knyta ihop någon gemensam nämnare för att bryta isen mellan Max och Mimmi. Det går inte så bra.
Enligt förskolans läroplan så ska vi som arbetar i förskolan ge barn möjligheter att förstå människors olika situationer och att vi tänker olika men ska respektera alla oavsett. Förskolan är en mötesplats som skapar förutsättningar för kunskap om olika levnadsförhållanden och kulturer som barnen behöver för framtiden.
När ni läser boken kan ni komma in på artikel 13 i barnkonventionen att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. Flera händelser i boken går att koppla till denna artikeln.
Ulrika Hjorth har än en gång skrivit en bok som vi i förskolan kan ha stor nytta av i vårt arbete med våra barngrupper. Boken är utgiven Idus förlag 2020.
Reflektionsfrågor ni kan använda med era barngrupper.
Hur kan man göra förlåt så att det känns bra för kamraten?
Hur gör jag om jag och en kamrat tycker olika-om en sak?
Måste vi alltid tycka lika?
Varför är det viktigt att bli vänner efter att något mindre bra har hänt?
Hur känns det om någon retas på ditt namn eller säger något taskigt med ditt namn?
Varför tror du att Mimmi inte vill visa Max att hon är ledsen?