Under hösten och antagligen även i fortsättningen av nästa år kommer mycket av förskolans utbildning och undervisning ske ute. I två andra artiklar har vi beskrivit hur pedagogen kan förbereda sig och hur hen kan genomföra undervisning ute och nu kommer en artikel om tips på aktiviteter eller lekar som kan göras ute.
Vi har valt aktiviteter som barn i våra barngrupper har tyckt var roligt och som de frågar om att göra igen. Vi har varierat aktiviteterna så att de kan göras utan material och med material.
Samla-sortera och jämföra
Vita duken
Ute på en gård med natur eller ute i naturen finns det många naturmaterial pedagogen kan använda i sin matematik och språk undervisning. Genom att samla, sortera och jämföra upptäcks likheter, olikheter och vad som hör ihop eller inte.
Samla barnen på den plats du har valt och börja med din start sång eller ramsa.
Berätta för barnen att de ska leta upp till exempel pinnar, stenar, kottar eller blad. Börja gärna med en sak åt gången.
När barnen kommer tillbaka med till exempel pinnar lägger ni alla på marken. För att barnen lättare ska se pinnarna kan du ha en bit vitt tyg att lägga dem på. Då syns pinnarna tydligare än om de hade legat på marken.
Tillsammans med barnen sorterar ni pinnarna i flera omgångar efter kort-lång, smal-tjock, len-sträv, torr-våt, mörk-ljus.
Barnen kan samla pinnar efter hur många ben en spindel har, hare har eller de själv har.
Tillsamman kan barnen samla pinnar så att de kan mäta hur lång pedagogen är som ligger ner på marken.
Dessa samla-sortera och jämför aktiviteter kan varieras allt efter vad som finns tillgängligt att plocka och barnens kunnande och erfarenhet.
När det är tid att avsluta aktiviteten är det som pedagog viktigt att sakerna försiktigt läggs åt sidan. För barnen är de pinnar de själv har plockat mycket viktiga.
Av de samlade materialet kan en av varje sak väljas ut till leken Kims lek. Sakerna ligger på duken och alla barn vänder sig om för att inte se när en sak tas bort från duken. Alla barn vänder sig om mot duken och gissar eller berättar vad som är borta. Barnen tycker det är roligt när det är pedagogen som vände sig om och får gissa.
En pinne kan använda till leken Hunden och benet. Barnen sitter i en ring. Ett barn väljs att vara hund. Hunden ligger i mitten av ringen och blundar. När hunden blundar delas benet ut till ett av barnen i ringen som håller den i handen bakom ryggen.Barnen i ringen säger ramsan. Alla händer bakom ryggen nu får hunden vakna. Nu får hunden vakna och leta efter benet. I tur och ordning kryper huden fram till barnen och skäller på ett barn i taget. Barnet som har blivit skällt på visar händerna. Om det inte finns något ben där fortsätter hunden att skälla på nästa barn tills benet är hittat. Barnet som har benet blir nu hund och leken fortsätter.
“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum,tid och form och grundläggande egenskaper hos mängd, mönster, antal, ordning, tal, mätning, förändring samt att resonera matematiskt om detta. “Förskolan ska varje barn att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och uppmärksamma nya sätt att förstå sin omvärld.
Sagor
Med sagor som metod kan pedagogen arbeta mot många mål i läroplanen beroende på innehållet i sagan. Med sagans hjälp stimulerar pedagogen barnens fantasi och föreställningsförmåga och skapar stunder med magi.
En pedagog som berättar sagor med inlevelse fångar barns intresse och kan hålla den intresserade länge.
Ute kan pedagogen berätta sagor med naturmaterial som finns på plats där barngruppen är. Sakerna som väljs ut till karaktärerna behöver inte likna dem som finns i böcker och bilder. Barnen accepterar att idag är Bocken Bruce en kotte.
Ett sätt att göra sagor ute är att pedagogen läser berättelsen ur minnet eller ur en bok och att barnen själv eller med hjälp av material gestaltar karaktärerna.
När du har använt naturmaterial behöver pedagogen vara försiktig med hur de hanteras efter sagan. Materialet har fått liv och själ av barnen och de kommer ihåg dem till nästa gång. Kotten är inte längre en kotte utan Bocken Bruce.
Denna ramsa kan användas som start för en sagostund. Platsen pedagogen har valt kan förstärka sagostundens förtätade känsla. I denna ramsa är det tänkt att barngruppen kryper in under en gran eller dylikt.
“Alla barn kryper in sätter sig i denna ring vässar varsitt öra för att sagan höra.”
Trumman
När barngruppen och pedagogen är på platser med större yta kan detta vara en aktivitet. I denna aktivitet kombineras målområden för rörelse, rytmik och kommunikation.
“Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistats i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse att vara fysiskt aktiva” Lpfö 18 s.9
Trumma som pedagogisk redskap
Börja med att berätta för barnen att trumman är magisk. När trumman låter lyssnar barnen och deras kroppar rör sig så som trumman låter. Spela en takt en stund och markera högt när det blir en paus. När trumman är tyst står alla barn stilla. Variera spelandet med gå, spring och hoppsastegs takt. Det går också att variera spelandet genom att spela svagt och starkt, sakta och snabbt. När barnen känner sig bekväma med leken läggs det till uppdrag för varje gång trumman stannar. Berätta för barnen att nästa gång trumman stannar ska de ställa sig vid till exempel:
Ett träd som här högre än de själv
En växt som är lägre än de själv
Ett träd med barr
På en sten
Mellan två träd osv
När barn kan namn på olika arter kan du be barnen ställa sig vid en björk, gran, tall, blåbär osv.
Leken går att variera efter målområdet kroppsuppfattning.
Berätta för barnen innan nästa gång trumman låter att nästa gång trumman stannar ska ni stå två och två. Lägg till fler uppdrag efter hand.
Stå två och två med rygg mot rygg
Stå två och två med knän mot knän
Stå två och två med axel mot axel
Stå två och två med vad mot vad
Stå fyra och fyra
Stå fyra och fyra med armbåge mot armbåge osv .
Det går lika bra att använda stenar, pinnar eller händerna istället för trumma.
“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.” Lpfö 18 s. 14
Byta träd
Byta träd är också en omtyckt rörelselek. I den ursprungliga versionen har alla barn utan ett varsitt träd. Barnet som är utan ropar byta träd och försöker ta ett träd innan den blir utan. Det barnet som är utan ropar byta träd nästa gång. Vi har gjort om leken för att ta bort tävlingsmomentet och för att inkludera alla.
I denna versionen står barnen vid träd själv eller tillsammans med andra. Finns det inte träd där leken ska göras kan barnen stå vid koner eller andra material som märker ut ställen att springa till. Träd är bra för de fångar upp barnen när de kommer i hög hastighet.
Barnen står vid ett träd och pedagogen eller ett barn ropar – Alla barn byter träd. Alla barn byter plats från sitt träd till ett annat.
Variera leken med att barnen byter träd som ett djur. Barnen imiterar då djurens rörelsemönster. Lägg till hur djuren ska förflytta sig. De kan springa, simma, smyga, sjunga, snurra osv. Fortsätt att variera genom att lägga till hur djuren känner sig. De kan vara arga, glada, köra, hungriga eller kissnödiga.
Låt barnen ger förslag på både hur djuren ska förflytta sig och hur de känner.
Nedan hittar du video där vi förklarar hur leken går till och kopplar till målområden i läroplanen.
Utforska naturen
I naturen finns det mycket att upptäcka som fascinerar barn. Pedagogen kan fånga tillfället i stunden och tillsammans med barnen fundera kring saker de stöter på. Myror och myrstackar finns det gott om och genom dem kan pedagogen undervisa om myrors fascinerande liv, deras livscykel och näringskedjor. Under rubriken mål i kapitel två i läroplanen står det att barnen ska bland annat få förståelse för naturens olika kretslopp, kunskap om växter och djur och förmåga att utforska kring naturvetenskap
Myrorna är mycket aktiva på sommaren och snabba på att klättra upp för barnens ben. Hälsa på myrstacken sent på hösten eller tidigt på våren när myrorna inte är så aktiva.
Lägg en blå viol på stacken och se hur den ändrar färg efter att myrorna sprutar myrsyra på den.
Ge myrorna strössel och se hur de bär med strösslet ner i stacken.
Dra en tunn sträng med sirap på ett papper och lägg den nära myrstacken. Efter ett tag står myrorna på rad vid sirapen och äter tills all sirap är borta och pappret är rent.
Lästips
Lästips som finns att läsa på https://forskoleforum.se/ om man är inloggad. Man kan prova förskoleforum gratis under två månader.
Naturspaning-tips och checklista Karin Herou
Gör mer av utevistelsen med pedagogiska lådor. Sanne Björklund
Gå på skattjakt efter höstlöv, Maria Wedar
Skattjakt på hösten, Maria Weder
Vårmatematik i förskolan, Anna-Lena Lindekvist
Jobba med rörelseförståelse, Maria Löwstedt
Om sagoberättande och sagostunder, Ann S. Pihlgren
Berätta egna sagor, Ann S. Pihlblad