I våra barngrupper på förskolan finns det i alla barngrupper barn som inte börjar äta när matramsan klingar ut vid lunch eller mellistiden.
Logopeden och doktoranden Kajsa Lamm vid Lunds universitet säger att en del barn vill äta med de helt enkelt inte kan och internationella studier visar att vart fjärde barn har svårigheter att få i sig tillräckligt med mat.
På forskning.se finns det några intressanta artiklar om barns matsvårigheter och nya definitioner som har tillkommit kring detta.
Kajsa menar i en av artiklarna att de begrepp som har använt för när barnen inte äter så som ätovilja och matvägran är missvisande eftersom de signalerar att barnet kan äta om det vill. Hon menar att orsaken kan vara en helt annan. Det kan handla om barnets anatomi i munnen, munnens motorik eller hur konsistensen känns för barnet. En ny internationell definition kom 2019 och den heter Pediatric Feeding Disorder, PFD.
I en annan artikel skriver Ulf Wallin överläkare och forskningsledare på Regions Skånes ätstörningscentrum att fler och fler barn söker hjälp för sin ätstörning och att nio av tio som söker hjälp är flickor. Diagnosen arfid, ”avoidant restrictive food intake disorder”, eller på svenska ”undvikande/restriktiv ätstörning” får lika många pojkar som flickor. Ulf säger i artikeln att han vill inte använda ordet kräsen för den är moraliserade. När ett barn har arfid äter barnet det den klarar av att äta oavsett om man tycker det är gott eller inte. För att få diagnosen behöver barnets begränsade födointag leda till närings- och energibrist.
Diagnosen arfid delas in i tre olika grupper,de barn som reagerar på smak och konsistens och bara kan äta ett få tal saker, de som är ointresserade av mat och de som tror att det kan hända något när de äter. Till exempel att de ska sätta halsen eller må illa.
Ulf skriver att tillståndet för barn med anorexi och bulimi brukar tillståndet förvärras i tonåren. För barn med arfid brukar det bli bättre. Ulf skriver också att inte ge upp hoppet, när barnen har provat och smaka en viss mat tio gånger brukar de komma igång att äta den smaken. Studier från Göteborgs universitet som gjordes under 30 år visar att de som hade en ätstörning som unga till stora delar lever friskt vuxenliv.
Här kan du läsa artiklarna
Hur arbetar ditt arbetslag med att locka barnen att smaka på maten?
Hur tänker ni om att vara förebilder vid måltiderna?
Hur lyfter ni med vårdnadshavarna om något barn inte äter?
Hur skapar ni en trygg matsituation?