top of page
_MG_3760 HD.jpg

Jo, det är visst sant....

Har ni lekt viskleken med er barngrupp någon gång? Ett barn börjar viska ett ord eller kortare mening så ska det viskas runt i hela gruppen och den som sitter sist ska berätta vad hen fått för ord eller mening viskat till sig. Det är inte många gånger det blir samma ord som den fösta personen viskade.


Viskleken kan symbolisera vad som kan hända med ett meddelande från den som berättar något till hur mottagaren faktiskt tolkar det ursprungliga meddelandet som fått lite hjälp på vägen att ändra sig. Vem har rätt, vad är sant och falskt? Hur vet vi vilka källor som vi kan lite på? Att arbeta med ett kritiskt förhållningssätt som källkritik är viktigt att göra redan i unga år.



Vad betyder det att vara källkritisk? Enligt medie- och informationskunnighet (MIK) som enligt Statens medieråd (2017-01-27) innebär källkritik att :

• förstå mediers roll i samhället

• kunna finna, analysera och kritiskt värdera information

• själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier


Som pedagog i förskolan har vi en viktig roll att guida barnen i hur de bland annat ska kunna värdera information och uttrycka sig själva. I förskolan ska vi ge barnen stöd i att utforska omvärlden och även ge dem förutsättningar till ett kritisk förhållningssätt till digital teknik för att i framtiden kunna förstå och värdera risker som kan finnas på bland annat nätet och den information de kan hitta där. Förr i tiden så använde vi oss av uppslagsverk för att få förklarat olika saker för oss, i dag går vi till nätet för att hitta information.


Enligt artikel 13 i barnkonventionen så har barn rätt till yttrandefrihet: att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter. Även detta är en del i att ge dem kunskap i hur de kan uttrycka sig i olika frågor i framtiden.


Hur kan förskolan få in källkritik i undervisningen? Mycket görs dagligen i förskolan bland annat genom att till exempel att ha boksamtal när vi läser olika böcker för barnen. Vi samtalar om det som boken handlar om och ber barnen sätta ord på sina egna tankar och funderingar och om vi inte alltid har svaren så kan vi söka efter dem tillsammans. Att söka information tillsammans med barnen kan vi behöva göra vid flera tillfällen när de har undringar eller funderingar eller att de frågar oss vuxna, hur vet du det? Ibland kan vi i våra eftersökningar själva säga att oj, detta låter konstigt vi måste titta på en annan sida om de svara på samma sätt eller om vi får någon annan information där. Vi nöjer oss inte med att tro saker, vi undersöker och utforskar tills vi kommer så nära sanningen vi kan.


När våra barn kommer högre upp i sin utbildning så kommer de stöta på ordet källtillit, hur vet de att de kan lita på källan? Som pedagog i förskolan lägger vi grunden för just barnens framtida källtillit.


Den 13 mars uppmärksammas det att det är Källkritikens dag här får ni några tips på frågor som ni kan fundera över tillsammans med era barngrupper.


  • Hur kan vi tillsammans med våra barn ta reda på om något är sant?

  • Hur kan vi hitta information om olika saker vi undrar över?

  • Vem bestämmer om något är sant eller ej?

Här kan ni ta del av Maria Heimers artiklar om Källkritiskt förhållningssätt som hon har skrivit för Förskoleforum. I artiklarna finns det mer material som ni kan använda er av i er undervisning.


Det finns en undersökning som heter småungar och media som kom ut 2019 där vårdnadshavare har svarat på sina barns media användning och hur de använder sig av olika digitala hjälpmedel som tex smartphones, plattor eller datorer.

På Statens medieråd kan ni ta del av hela undersökningen. Det är vårdnadshavare till barn i åldern 0-8 år som har svarat på frågorna.





Comments


bottom of page