Sveriges riksdag beslutade 2000 att ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för minoriteter och därigenom erkändes de fem nationella minoriteterna. Staten ville genom detta ge minoriteterna en chans till att bevara, främja och utveckla sin språk och kultur.
De 5 nationella minoriteterna är judar, samer, sverigefinnar, tornedalingar och romer. Samerna är ett urfolk. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli(det betyder vårt språk), romani chib (det betyder romska tungan, språket) och samiska.
Mellan 550 000-750 000 personer tillhör de nationella minoriteterna i Sverige.
De fem nationella minoriteterna skiljer sig från andra minoriteter i Sverige genom att de har en uttalad samhörighet, egen identitet, historiska eller långvariga band till Sverige och en vilja och strävan att behålla sin identitet. Samerna som är Sverige urfolk har funnits i landet i tusentals år. De nationella minoriteterna har ett eget språk, kultur och judarna har en egen religion.
2009 förstärktes arbetet med att skydda de 5 minoriteternas språk och kultur genom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Genom lagen är det bland annat förskolans uppdrag att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur.
”Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samerna ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer.” Lpfö 18
I FN:s barnkonvention artikel 30 som blir lag 2020 står det att ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.
Förskolans uppdrag
Förskolan har i uppdrag att synliggöra och förmedla kunskap till alla barnen om de fem nationella minoriteternas språk och kultur där urfolket samerna ingår. Det innebär att alla barn på förskolan ska veta att det finns 5 nationella minoriteter i Sverige och att de har egna språk och kulturer.
Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin kulturella identitet. Enligt mål i läroplanen har barn som talar ett minoritetsspråk rätt att få förutsättningar att utveckla både det svenska språket och den egna nationella minoritetsspråket.
Pedagogernas förhållningssätt
För att kunna genomföra uppdraget behöver pedagogerna kunskap om minoriteternas språk och kultur så att det genom utbildningen kan lägga grunden för barns förståelse för de nationella minoriteternas språk och kultur. Det är viktigt att pedagogerna har en medvetenhet kring sitt arbete så att fördomar inte reproduceras. Det finns mycket kunskap att hämta på bland annat minoriteter.se och sprakochfolkminnen.se. UR har många program om de nationella minoriteterna.
För att arbetet mot uppdraget med de nationella minoritetsspråken och kulturen är det avgörande att pedagogerna visar intresse för språket och kulturen. Intresset kan visas genom bland annat att minoriteternas högtidsdagar, de som har det uppmärksammas. Samernas nationaldag är den 6 februari, Sverigefinnarnas dag är den 24 februari, romernas internationella dag är den 8 april och tornedalingarnas dag är den 15 juli. Till exempel kan samernas nationaldag uppmärksammas genom att pedagogerna berättar att idag är det samernas dag och att samerna var bland de första människorna i Sverige. Pedagogerna kan visa barnen den samiska flaggan och berätta vad den symboliserar.
Ett annat sätt kan vara att visa på hur språken som funnits länge i Sverige har givit lånord till svenskan. Längre ner i texten finns ett exempel på det.
Pedagogerna på förskolan ska medvetet uppmuntra barnen att använda sina språk, uppmärksamma när det görs för att förebygga marginalisering. Ett sätt att visa intresse för barnets språk är att lära sig ord på barnets minoritetsspråk. På förskolan ska pedagogerna inkludera detta förhållningssätt i sitt dagliga arbeten. Det kan ske i samtal med barnen där pedagogen har ansvar för att många infallsvinklar lyfts in. Tillsammans med barnen kan pedagogen till exempel prata om hur många språk barnen kan räkna på, hur olika ord låter och sägs på språken, sjunga sånger på alla språken och medvetet lyfta hur många språk som är representerade i gruppen och på förskolan.
I arbetet med minoritetsspråken är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Föräldrarna kan ge pedagogerna kunskap om barnets språkliga bakgrund och information om vad barnet är intresserad av. Det är föräldrarna som avgör om minoritetsspråket en ska användas i förskolan. I förskolan uppmuntrar vi pedagoger som kan barnens modersmål att kommunicera på språket. Det råder nolltolerans mot att förbjuda användning av något språk. Vid förbud leder det till exkludering av individer.
Vi har på förskolan tagit fram förslag på hur pedagogerna kan arbeta med att förmedla kunskap om de fem nationella minoriteterna. Vi har börjat med att lyfta lånorden för att förmedla att de 5 nationella minoritetsspråken har funnits i Sverige länge. Vi har även bekantat oss med flaggor då det ofta är något barn har erfarenhet av. Alla pedagoger på förskola ska arbeta med materialet för att vi i slutet av terminen ska göra en analys av resultatet av vårt arbete.
Gör undervisningssituationen flera gånger så att barnen får möjlighet att lyfta sina tankar och funderingar samt göra det till sitt, det vill säga koppla det till sina egna kunskaper och erfarenheter. Mellan gångerna får barnen möjlighet att reflektera själv och tillsammans. Ta vara på barnens tankar och idéer och utveckla utbildningen.
Lånord
Syfte: Ge barnen kunskap om de 5 nationella minoriteterna och minoritetsspråken.
Lånord
Berätta för barnen att i Sverige har det alltid pratats många språk. Samerna var bland de första i Sverige och sedan kom det fler människor hit med fler språk. De språken som har funnits längst pratas fortfarande.
Det är speciellt fem språk som funnits länge och de är, romani chib ( det betyder romska språket, romska tungan), meänkieli ( det betyder vårt språk), finska, jiddisch och samiska.
Ord från dessa språk har blivit svenska. Berätta för barnen att nya ord hela tiden kommer till det svenska språket. Det kan vara för att ett ord känns roligt att använda eller att det saknas ord på svenska. Berätta för barnen vilka ord som är låneord från vilket språk och ha ett samtal med barnen om detta.
Romani chib
Tjej
Jycke
Lattjo
Kan du andra ord för tjej, jycke och lattjo?
Finska
Pojke
Känga
Pulka
Kan du andra ord för pojke, känga och pulka?
Samiska (innefattar fler språk)
Kåsa
Kåta
Vaja (renhona)
Jiddisch
Bagel (bröd sort)
Meänkieli
Meänkieli har finska som grund och blandar upp med svenska ord samt egna meänkieli ord.
I denna länk kan ni lyssna på några av de nationella minoritetsspråken, ca 30 sek per språk.
Flaggor
Tornedalingar, samer, sverigefinska och romer har egna flaggor. Judarna har ingen minoritets flagga.
Visa barnen de 4 flaggorna och berätta varför de ser ut som de gör. Berätta att de har en egen dag och uppmärksamma dem när de infaller. Årtalet i parenteserna är när flaggan skapades.
Romska (1971) Det röda hjulet symboliserar vandringen från Indien samt romernas framåtskridande. Den blå färgen symboliserar himlen (andliga värden) medan den gröna färgen symboliserar jorden.
Judiska Den judiska minoriteten har ingen egen flagga
Sverigefinska: (2014) Innehåller både den finska och svenska flaggans färger.
Samiska(1986) Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlek. Gult symboliserar solen. Den har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten. Flaggan används i hela Sapmi och av alla samer.
Tornedalska( 2013) Flaggan heter Meänflaku. Färgerna i trikoloren representerar också ”den klargula solen”, ”den vintervita nejden” eller ”en snövit älv” och ”den sommarblå himlen”.
Hur skulle er förskolas flagga se ut tycker du?
Låt barnen rita en om de har lust.
Länkar för mer information
Diskussionsfrågor till arbetslaget
Berätta för varandra vad ni kan om de 5 nationella minoriteterna.
Hur kan ni organisera er utbildning så att ni skyddar och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur?
Hur skulle du uppmärksamma de nationella minoriteternas dag?