I förskolan arbetar vi pedagoger dagligen med känslor, från det att barnen kommer på morgonen tills att de går hem på eftermiddagen/kvällen. Dagen för barnen kan börja med ett glatt leende och glädje över att vara tillbaka igen, med tårar och ledsamhet över att bli lämnad eller med stillsamhet och tystnad som kan tolkas som eftertänksamhet.
Vi pedagoger ser och bemöter barnens känslor utefter hur de uttrycker dem. Vid varje möte gör vi pedagoger en bedömning om hur vi ska bemöta handlingen och känslan. I bland är det lätt att tolka känslan och bland svårare. Det händer också att barnen rättar oss i våra tolkningar.
I vårt arbete under hela dagen sätter vi ord på det som sker i vår utbildning. I det ingår det att sätta ord på känslor. Det kan ske i samtal, när vi läser böcker eller när konflikter ska redas upp. När vi sätter ord på känslor i olika sammanhang använder vi synonymer för att bredda barnens ordförråd och förståelse för begrepp. Ord för känslor är bland annat glad, nöjd, arg, skuld, ledsen, förvånad, förvirrad, orolig, lugn, sorg, nyfikenhet och skam.
Under dagarna sätter barnen själv ord på sina känslor och de hör också andra barn benämna sina och andras känslor. Vi pedagoger frågar också barnen hur de mår och vad de känner. En del barn har många ord för känslor och andra behöver stöttning för att använda dem.
I höstats fick jag möjligheten att lyssna på barnläkaren och föreläsaren Kristina Bähr och hennes arbete med att främja psykisk hälsa bland gymnasielever.
Hon berättade om en aktivitet som gymnasieelever skulle göra om känslor på en skola. I aktiviteten skulle eleverna skatta om en viss känsla hade till exempel hög eller låg energi. I aktiviteten ingick ca 50 ord som beskriver en känsla.
Ganska snart fick aktivitet pausas då eleverna bad om hjälp och det visade sig att eleverna inte hade ord för känslorna som stod på korten.
I sin föreläsning berättade Kristina hur viktigt det är att kunna sätta ord på sina känslor. Att sätta ord på sina känslor kallas för etikettering och Kristina menar att när vi gör detta så lugnar det vår hjärna, det limbiska systemet och vi kan minska stress.
Alla däggdjur har det limbiska systemet. Det styr över bland annat våra grundläggande överlevnadsbeteenden som ätande, parning och känslouttryck. Det limbiska systemet reglerar också olika stämningslägen och social anpassningsförmåga.
Efter föreläsningen har jag tänkt på hur viktigt vårt arbete är först och främst här och nu med barnen men också för det livslånga lärandet och för att vi ska ge förutsättningar så att barnen utvecklas till sin fulla potential. Genom att medvetet och idogt kontinuerligt benämna och arbeta med känslor kan vi ge barnen strategier för att bemöta dilemman och stress i framtiden och främja en psykisk hälsa.
Hur många ord för känslor använder du och dina kollegor på förskolan?
Vilka ord använder barnen i din barngrupp för känslor?
Hur bemöter och bekräftar ni barnens känslor?
Hur undervisar du om känslor på din förskola?
Tips på material om känslor:
Här finns det en bok, målarbok och känslokort tecknade av Stina Wirsén
Böckerna Kompisen längtar, Kompisen är arg och Kompisen är för liten av Moni Nilsson och Per Gustavsson
Boken Det regnar hjärtan Gloria Kisekka-Ndawula och Katarina Strömgård. Boken handlar om Zalwango som är kär.
TV serien Djuren på Djuris:
Comments