top of page
_MG_3760 HD.jpg

Börja med RUS-modellen - steg för steg - artikelserie

I vår Academy har vi en kurs om RUS-modellen, Relations Utvecklings Schemat och nu börjar vi med en artikelserie som på ett enkelt och kort sätt beskriver vad RUS-modellen är och hur du som pedagog arbetar med den.


Med artiklarna hoppas vi att du får mersmak för barns trygghet och vill du lära dig mer finns vår Academy kurs om RUS-modellen.


Artiklarna kommer vi att lägga ut på vår hemsida med jämna mellanrum. För att du ska hitta dem har de alla samma huvudrubrik, Börja med RUS-modellen - steg för steg. De kommer att vara numrerade så att du hittar dem i följd.


Längs ner i denna artikel får du ett exempel på hur en pedagog har gjort RUS observationer vid en introduktion.


Trygghet

RUS-modellen är en observationsmodell som du som pedagog kan använda i ditt arbete med förskolans uppdrag att förskolan ska vara trygg. Att barnen och vårdnadshavarna känner sig trygga på förskolan är en av grundstenarna i förskolans utbildning.


Med tryggheten känner barn och vårdnadshavare tillit till pedagogerna och den relationen som växer fram. Att barn är trygga är avgörande för deras utveckling och lärande.


Fyra områden

I RUS-modellen utgår vi från att barnens tryggheten växer fram i relation till pedagogerna, i miljön på förskolan, både inne och ute, i relation till barnen i barngruppen och till hur barnet använder språket, både innan barnet använder verbala ord och det verbala språket.


I RUS-modellen kallar vi dessa olika förutsättningar där trygghet växer fram för områden. Barns trygghet växer fram i dessa fyra områden samtidigt då barnen är

1.på förskolan med sina pedagoger

2. i förskolan

3. tillsammans med andra barn där de

4. kommunicera med eller utan ord.


I ditt arbete med RUS-modellen observerar du barnen i den dagliga utbildningen. Du ser hur barnen leker och och har interaktioner till andra barn, vilken relation barnen har till dig och dina kollegor, var på förskolan de väljer att vara och vilket material de använder och hur de uttrycker sina tankar och funderingar. I RUS-modellen utgår vi från Lev Vygotskijs teori som förenklat kan beskriva med att vi först kan med andra och sedan själv


Den viktiga samsynen

För att du ska kunna följa barnens utveckling på nära håll innehåller varje område olika steg som följer barnets utveckling. Stegen ska ses som en riktlinje och oftast följer barnen denna utveckling.


Det viktigaste arbete med RUS-modellen sker i dina samtal med dina kollegor. I RUS-modellen ska arbetslaget komma överens och arbeta fram en samsyn utifrån pedagogernas observationer.

Samsynen i arbetslaget är en förutsättning för att pedagogerna ska kunna genomföra utbildningen och utveckla den.

Tillsammans kan ni få syn på vilka förutsättningar ni ger barnen och vilka ni behöver utveckla. RUS-modellen kan också användas som en del i ert systematiska kvalitetsarbete då ni både följer upp varje enskilt barn och er utbildning.


I varje artikel utgår vi från ett exempel från förskolans vardag som vi själv har varit med om och du som läsare kommer att känna igen dig och dina barn i din barngrupp. Genom exemplet kommer du också se att innehållet i RUS inte är något nytt för dig. Den hjälp du får av RUS-modellen är att vi har skrivit ner det och skapat denna observationsmodell.


I artiklarna gör vi också tydliga kopplingar till förskolans läroplan och i en del artiklar till barnkonventionen.


En RUS-observation i vardagen

Det är september månad och inskolningen är i full gång på förskolan Vinden. Vinden är en nyöppnad förskola och det är 16 barn som ska skolas in i grupp. Alla är nya för varandra, pedagogerna och barnen har precis börjat bygga relationer med varandra.


Nora är drygt ett år och ett av barnen som skolas in. På förmiddagarna är barngruppen ute och leker. När barnen kommer ut går Nora fram till gunghästen för att gunga


Under utevistelsen sitter hon på gunghästen och iakttar aktivt det som hände runt omkring henne. Pedagogen Anna går fram till Nora lite då och då och erbjuder henne att följa med och göra andra saker. Ibland följer Nora med och ibland avböjer hon erbjudandet.










På Vindens avdelningsmöte berättar Anna för sina kollegor om hur Nora leker under utevistelsen. Hon berättar även om sina egna försök att få kontakt med Nora och hennes tankar kring hur arbetslaget ska få Nora delaktig i de andra barnens lek. Annas kollegor delger sina observationer och de har sett att Anna är den pedagog som Nora har lättast att släppa nära sig. Tillsammans bestämmer de sig för att Anna ska ägna mycket tid åt Noras kontaktförsök.


När det hade gått ett par månader börjar Nora ta självständig kontakt med Anna och visar tydligt med sitt kroppsspråk att hon vill ha ett samspel. Hon lämnar gunghästen allt oftare och tar sig bort till sandlådan, söker ögonkontakt och sätter sig bredvid Anna. Hon tittar på de andra barnen som leker med hink och spade. Anna erbjuder Nora en spade och frågar henne om hon vill baka. Anna sätter ord på det som de andra barnen gör för Nora. Nora nappar på inbjudan och deltar i sandkakebaket.


Under de följande veckorna börjar Noras utevistelse alltid på gunghästen. För varje dag som går deltar hon längre och längre stunder i leken i sandlådan med de andra barnen.


I januari är det dags för nästa grupp inskolning av 14 nya barn på förskolan och Nora får nya kamrater och pedagoger. Under uteleken återgår Nora till att sitta och gunga på hästen.


Vad såg pedagogerna?

Nora har en stark integritet och det tog tid för henne att släppa in pedagogerna och kamraterna i sitt liv. Nora valde en strategi att iaktta och känna in det okända. När hon kände sig trygg med den nya pedagogen, nya miljön och kamraterna tog hon steget till ett samspel i sandlådan. Pedagogen såg att hennes försök till kontakt med Nora gav resultat och de kunde börja bygga på en relation.


I januari ändrades förutsättningar och Noras trygghet rubbades. Hon satte sig igen på gunghästen för att kunna iaktta aktivt de nya barnen från för henne en trygg plats på gården.


För att Nora ska ges förutsättningarna att bli trygg på Vinden krävs det att pedagogerna i arbetslaget tillsammans diskuterar och analyserar Noras vardag på förskolan. Pedagogerna behöver komma överens om en samsyn av Nora och hennes kamrater för att veta vilket stöd, uppmuntran och utmaningar barnen behöver av pedagogerna för att vidareutveckla sin trygghet.


I denna diskussion behöver pedagogerna ett gemensamt språk så att de kan benämna det de har observerat likartat. Med det gemensamma språket ska de också sätta ord på det de har sett för varandra.


Dessa diskussioner är den största vinsten med RUS-modellen.


I dag är Nora trygg på sin förskola och kan verksamheten med dess rutiner och aktiviteter. Hennes arbetslag har följt upp hennes utveckling med stöd av RUSmodellens och kartlagt Noras förändrade kunnande i de fyra områden.


Område 1 Relation till pedagogerna

Hon har en tillitsfull relation till pedagogerna i arbetslaget och hon vet att de finns där för henne. Hon har tagit sig till steg 1c Trygg med andra pedagoger på avdelningen


Område 2 Trygg i miljön

Miljön är välbekant för Nora och hon vet vad hon kan göra både inne och ute. Hon har tagit sig till steg 2d Trygg i huset.


Område 3 Relationen till de andra barnen

Nora har lärt känna sina kamrater och deltar aktivt i olika gruppkonstellationer under olika delar av dagen. Hon har tagit sig till steg 3e Tar självständig kontakt verbalt.


Område 4 Benämna världen

Nora har börjat erövra det verbala språket och hon förmedlar sina tankar tydligare. Hon har tagit sig till steg 4c Sätter ord på det som sker med hjälp av en pedagog.


Med hjälp av RUS-modellens steg kan pedagogerna skapa en gemensam syn och sätta ord på det som de observerar.

Comentarios


bottom of page