Denna artikel ingår i vår serie om RUS-modellen, Relations Utvecklings Schemat. För att du ska hitta dem enkelt heter de alla likadant, Börja med RUS - steg för steg och är numrerade så du vet i vilken ordning de skall läsas.
Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.
I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.
Område 1 - Relationen till pedagogerna
Det första området heter Relationen till pedagogerna och består av 5 steg.
Vi pedagoger och vår förmåga att knyta an och bygga relationer till barn och vårdnadshavare är den viktigaste förutsättningen för att barnen ska bli trygga och kunna delta i utbildningen för att utvecklas och lära.
Första området inom RUS modellen fokuserar på denna förmåga och vi observerar utvecklingen i fem steg.
1. Relationen till pedagogerna
1a. Trygg med den första pedagogen/de första pedagogerna. 1b. Söker kontakt via mammiska och tal. 1c. Trygg med andra pedagoger på avdelningen. 1d. Ber om hjälp verbalt. 1e. Säger till om någon gör mig illa.
Den här artikeln handlar om 1 b Söker kontakt via mammiska och tal
När barnet börjar på förskolan och börjar bygga relationer till pedagogerna börjar även en spännande språklig resa. Drivkraften för barnet att få sina behov tillgodosedda och bekräftelse är så starkt att barnet uttrycker det på det sättet det kan, genom sitt kroppsspråk sin mammiskan. Denna kroppsliga kommunikationssätt är individuellt och unikt. För att mammiskan ska fungera och bli ett kommunikationssätt för barnet krävs det att pedagogerna möter upp och ger tid och tolkar barnets initiativ till kontakt.
Mammiska – vår första ordlösa kommunikation
Från det att vi föds har människan ett behov av att kommunicera med omvärlden. Direkt efter födseln söker vi kontakt med mamman genom kroppskontakt och ögonkontakt. Denna första kommunikation bygger på ett samspel där mamman är mottagaren som tolkar barnets behov, åsikter och uppfattningar. Vi som tog fram RUS modellen kallar denna tidiga kommunikation för ”mammiska”.
Vi har fått låna ordet av Brigita Allard som är upphovskvinnan till ordet. Hon har valt att kalla det för mammiska för att betona relationen mellan mamma och barn och också för att påvisa att samspelet vanligen sker mest intensivt i relationen till mamman i början av barnets liv. mammiskan skulle också kunna kallas för föräldriska för att visa på den första interaktionen och kommunikationen.
Den här ordlösa kommunikationen vidgas successivt från födseln och flera år framåt och blir ett kommunikationsmedel med allt fler människor.
I arbetet med RUS modellen har vi valt att kalla den ordlösa kommunikationen för mammiska oberoende av vem mottagarna är. Så vi pedagoger som arbetar i förskolan är också mottagare av barns ordlösa kommunikation och då kallar vi det för mammiska.
Den största skillnaden mellan mammiska och det verbala språket är att mammiskan måste tolkas av omgivningen medan budskapet av det verbala språket ofta kan förstås på en gång. Vi jämställer teckenspråk och TAKK (Tecken som alternativ kompletterande kommunikation) med det verbala språket, eftersom teckenspråket är ett språk och TAKK är nationellt fastställt på samma sätt som det verbala språket . Ett barn som tecknar eller säger att det är hungrigt behöver ingen tolkning eftersom att alla vet vad det betyder.
Varje barn har sitt eget sätt att uttrycka sin mammiska på och det ställer höga krav på omgivningen. Ett barn kan uttrycka hunger genom att klappa sig på magen, ett annat kanske pekar på sin mun och en tredje väljer att skrika.
Det verbala språket utvecklas ur mammiskan. Barnet lyssnar, iakttar, tar in och kan svarar med leende eller ljud och så småningom kommer något som liknar ord och talutvecklingen tar fart. Det talade språket utvecklas hela livet. Vi har valt att använda mammiska när vi beskriver barnets ordlösa kommunikation och ordet kroppsspråk när vi beskriver hur barn och de vuxna förstärker sitt verbala budskap med mimik och rörelser.
Pedagogiska – mammiska på förskolan
När barnet börjar på förskolan är det vi pedagoger som ska tolka barnets mammiska för att förstå vad barnet vill uttrycka. Vi har kallat denna kommunikation ”pedagogiska”. Efter hand, när vår erfarenhet av hur barnet uttrycker sig blir större, blir det lättare att tolka vad barnet vill. Barnet kan då fortfarande vara svårt att tolka vad deras budskap är för utomstående.
Varje dag innehåller många varierande tolkningar, situationer där pedagogernas kreativitet och flexibilitet sätts på prov i en avancerad gissningslek. När barnet uttrycker något som pedagogen inte uppfattar och försöker att förstå ställer pedagogen följdfrågor. Ibland får pedagogen be barnet att beskriva på ett annat sätt eller kanske be barnet visa vad det menar.
Exempel
Det är morgon och på förskolan Vinden och börjar barn och vårdnadshavare börjar komma till förskolan. Camilla tar emot syskonen Ida och Gustav i hallen och hälsar dem välkomna. Camilla frågar hur de mår och Gustav 4 år säger att det är bra. Sedan vänder sig Camilla till Ida 1 år och frågar samma sak. Ida svarar med en blick. Gustav tittar på Camilla och säger att Ida faktiskt inte kan prata var på Camilla säger att Ida pratar med henne med sina ögon. Gustav tittar undrande på Camilla och går därifrån.
På eftermiddagen samma dag vid mellanmålet kommer Ida fram till Camilla. Hon söker ögonkontakt och blinkar tydligt med ögonen. Camilla svarar på kontakt försöket och tolkar Idas pedagogiska som att Ida vill ha en bok och erbjuder henne en som ligger på bordet. Ida skakar på huvudet, blinkar ännu mer ögonen och pekar under sin näsa på snoret som finns där.
- Vill du att jag ska snyta dig, frågar Camilla. Ida fortsätter att blinka med ögonen och nickar med huvudet. Hon har lyckats nå fram med sitt ordlösa budskap.
När barngruppen och pedagogerna går in efter en förmiddag ute går de barnen som har tvättat händerna in i det stora rummet. Där finns det en stor rund matta som Sixten springer runt på. Han tittar efter Camilla och när han får ögonkontakt ropar han “Titta mig, titta mig.”
Ja, vad du kan svara Camilla.
Vad såg pedagogen?
Varje gång barnet lyckas förmedla sitt budskap, uppmuntras det att fortsätta kommunicera. För att pedagogiskan och det verbala språket ska fortsätta att utvecklas i förskolan krävs det att pedagogerna ger barnet förutsättningarna för ett språkligt samspel. Ansvaret för samspelet är pedagogens. För att barnet ska kunna förmedla sig med omvärlden måste pedagogen vara genuint intresserad av barnets kommunikation försök och ge barnet tid att förmedla sig. Pedagogen måste möta upp barnets mammiska på den nivån barnet befinner sig.
I det första exemplet ger Camilla Ida tid att förmedla det hon vill kommunicera med sin mammiska. Camilla visar med sin mimik och sina ord att hon är intresserad och vill veta vad Ida vill förmedla.
I det andra exemplet använder Sisten några ord för att söka kontakt med Camilla. Camilla svara med att hon ser vad Sixten gör.
I RUS modellen är Ida och Sixten i 1 b och söker kontakt med sin pedagog Camilla.
Mer om RUS modellen
Du hittar mer information om RUS modellen och de olika stegen här RUS modellen och du hittar översikten över alla stegen i RUS modellen och loggböckerna på sidan RUS Loggböcker.
I vår Academy har vi en digital grundkurs i RUS modellen RUS Grundkurs där vi går igenom alla stegen, hur du arbetar med modellen praktiskt i vardagen. Medlemmar på sidan har 10 % rabatt på utbildningen.
Comments